SÖK
ÅLÄNNINGENS SÅNG

 

midsommar

Ursprunget till sången

Texten till sången är skriven av John Grandell (1892–1960). Hans mor Fransilia (gift Persson) härstammade från Åland men flyttade 1889 till Sverige. Fransilia skrev prosa och poesi och Gyrid Högman framför i sin bok Den åländska kvinnans historia att hon kan ha haft stor del i diktens tillkomst.

“Fransilia Persson vistades på äldre dagar sommartid på Åland. Hon berättar själv att Ålänningens sång” var hennes ord”, som hon sedan överlämnat till sonen för vissa ändringar. Sanningen om vem som är den egentliga författaren till vår landskapshymn kommer troligtvis aldrig att röjas...

Dikten publicerades i John Grandells diktsamling I sol och skymning som kom ut 1920 i Stockholm. Den publicerades även i tidningen Åland den 27.10.1920.

Musiken är skriven av Johan Fridolf Hagfors (1857–1931). Hagfors föddes i Orimattila men flyttade 1919 till Stockholm. Hagfors var publicist och musikkritiker och komponerade kvartetter och andra sånger. Mest känd är han som författare och kompositör till Modersmålets sång.

Ålänningens sång uruppfördes vid sångfesten 1922. Originaldikten består av fyra verser men den tredje versen lämnas oftast bort.

 

Ålänningens sång

Landet med tusende öar och skär,
danat ur havsvågors sköte,
Åland, vårt Åland, vår hembygd det är,
dig går vår längtan till möte!
Forngravars kummel i hängbjörkars skygd
tälja din tusenårssaga.
Aldrig förgäta vi fädernas bygd,
vart vi i fjärrled än draga.

Skönt är vårt Åland, när fjärdar och sund
blåna i vårljusa dagar,
ljuvt är att vandra i skog och i lund,
i strändernas blommande hagar.
Midsommarstången mot aftonröd sky
reses av villiga händer,
ytterst i utskärens fiskareby
ungdomen vårdkasar tänder.

Skönt är vårt Åland, när vågsvallet yr
högt mot de mäktiga stupen,
när under stjärnhimlen kyrkfolket styr
över de islagda djupen.
Ryter än stormen, i stugornas ro
spinnrocken sjunger sin visa;
minnet av barndomens hägnande bo
sönerna lyckligast prisa.

Aldrig har åländska kvinnor och män
svikit sin stam och dess ära;
ofärd oss hotat, men segervisst än
frihetens arvsrätt vi bära.
Högt skall det klinga, vårt svenska språk,
tala med manande stämma,
lysa vår väg som en flammande båk,
visa var vi äro hemma.

 

 

originSångböcker
Maakuntalaulumme, Reijo Pajamo, illustratör Tuula Velling, Söderström, Helsingfors, 1987. Även översatt till finska.
Vi sjunger tillsammans, redigerad av Magnus Lindholm, Fazer, Helsingfors, 1983 (tr. 1988).
Nordiske sange: en nordisk folkehøjskolesangbog, redigerad av Birthe Dam Christensen, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet i samarbete med Nordiska folkhögskolerådet, Stockholm, 1991.
Vår gemensamma musikskatt, redigerad av Inger Bäcksbacka, Bjarne Berg/Svenska läromedel, Esbo, 1986.

Suuri toivelaulukirja 8, redigerad av Aapeli Vuoristo, Fazer, Helsingfors, 1990.

 

originKällor
Modersmålets sång och Ålänningens sång – två visioner av svenskhet i Finland, ingår i Historia bland öar och skär, Henry Rask, Helsingfors, 1986.
Det åländska samhället, Kurt Lindh, Saltvik, 1998.
Fransilia och John Grandell, Ingmar Grönlund och Borghill Lindholm, Mariehamn, 2000.

Maakuntalaulumme, Helsingfors, 1987.

 

mediaMedia
Ålänningens sång med sång av Eivor Lindström.
Ålänningens sång.


LÅNA HOS OSS
1-10 av 12
Markera
Utgivningsår: 2001
Hylla: Yqh
Medietyp: Musik-CD
Markera
Av: Nyvall, Jacob
Utgivningsår: 1944
Hylla: Xp
Medietyp: Noter
Markera
Av: Manskören åländska sångare
Hylla: Yp
Medietyp: Vinyl-skiva
Markera
Utgivningsår: 1970
Hylla: Yxp
Medietyp: Vinyl-skiva
Markera
Av: Manskören åländska sångare
Utgivningsår: 1974
Hylla: Yp
Medietyp: Vinyl-skiva
Markera
Av: Grönlund, Ingmar
Av: Lindholm, Borghill
Utgivningsår: 2000
Hylla: Lz Grandell, John
Medietyp: Bok
Markera
Utgivningsår: 2006
Hylla: Kddå
Medietyp: Bok
Markera
Utgivningsår: 1986
Hylla: Kddå
Medietyp: Bok
Markera
Av: Lindström, Eivor
Utgivningsår: 1990
Hylla: Yqh
Medietyp: Vinyl-skiva