www.bibliotek.ax

Sally Salminen
1906–1976

Sally Salminen föddes i byn Vargata i Vårdö  öster om fasta Åland som den åttonde i en skara på tolv syskon. Under barndomen beklagade hon sig ofta i sin dagbok att hon inte hade råd att köpa böcker och utbilda sig. Hon ville bli författare men konstaterade efter att hon läst om Zachris Topelius och J L Runeberg att hon nog var för fattig och okunnig för att kunna skriva böcker.

Efter konfirmationen började hon arbeta i Lundqvists skeppshandel hemma i byn. Så småningom flyttade hon till Stockholm och tog plats som hemhjälp och läste på fritiden korrespondenskurser. Från Stockholm sökte hon sig via Åland vidare till New York och arbetade som “domestic worker” i sex år. Under de sista två åren i New York ägnade hon sig åt att skriva på fritiden. Holger Schildts förlag utlyste 1936 en romantävling tillsammans med ett svenskt förlag och Salminen skickade in sitt manuskript Katrina. Manuskriptet vann och Salminen var med ens en firad författarinna. Ryktet spreds till Amerika och hon blev intervjuad för tidningar och radio också där.

I Katrina beskriver Sally Salminen en österbottnisk kvinna som flyttar till Åland ditlockad av sin mans falska förspeglingar. Hon kämpar och låter sig inte kväsas av de fattiga förhållandena eller den fientliga omgivningen. Katrina berättar om en stark och kämpande kvinna, som kämpar för sig och sitt i den skärgårdssocken hon hamnat i. Samtiden läste romanen som en nyckelroman med satiriska porträtt av många mäktiga personer i det åländska samhället. Boken togs emot med blandade känslor på Vårdö där det ansågs att Salminen gått hårt åt de lokala makthavarna. Författarinnan stämplades också som “röd”. Katrina blev dock en succé internationellt och översattes till ett tjugotal språk och kommer fortfarande i nya upplagor i flera länder. Det finns översättningar till danska, engelska, estniska, finska, franska, isländska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, norska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, serbokroatiska, slovakiska, spanska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Salminen hade själv en stark känsla för kvinnofrågan. Hon uppmärksammade orättvisor och nedsättande tal och var inte sen att kommentera och försvara. Hade hon varit man kanske hon hade blivit kapten eller redare, men eftersom hon var kvinna var detta omöjligt. Litteraturen blev istället hennes väg till framgång.

Efter framgången med Katrina fortsatte Salminen att skriva, men lyckades inte få liknande framgångar på nytt. Hon tog sin författarroll på allvar och fortsatte att läsa och studera. Hon ville resa, men kriget kom i vägen och hon arbetade som lotta. Tillsammans med sin man, den danske journalisten och konstnären Johannes Dührkop, flyttade hon till det ockuperade Danmark och arbetade för motståndsrörelsen.

Torsdagen den 23.02.1939 rapporterar Ålandstidningen att författaren Sally Salminen “har fallit i onåd i Tyskland”. Inga fler exemplar av Katrina får tryckas där. Anledningen var att Sally Salminen efter att ha bjudits på en resa till Tyskland av sina förläggare tog avstånd från tredje riket och nationalsocialismen.

Berömmelsen efter Katrina satte stor press på Salminen. Hon skrev bok efter bok, men kritikerna var inte lätta att imponera. Den långa våren, 1939, beskriver en åländsk flickas liv, På lös sand, 1941, en frikyrkopredikants strävan att vara kristen och patriot. Romansviten Lars Laurila, 1943, Nya land, 1945, Små världar, 1949 och Klyftan och stjärnan, 1951, var delvis självbiografisk och handlar om en åländsk pojke och hans liv i Mariehamn, Stockholm och New York. Barndomens land, 1948, är helt självbiografisk och handlar om Salminens barndom.

Förutom Katrina har två romaner fått större uppmärksamhet och tagits emot välvilligt av kritikerna. Prins Efflam, 1953, skildrar en by i Frankrike där en flykting som senare visar sig vara en före detta SS-man slår sig ner. Vid havet, 1963, beskriver en ung dansk folkskollärare som också har en gammal illgärning att sona och som han till slut blir tvungen att ta itu med. Båda böckerna behandlar etiska problem, främst plikten att handla rätt och hur den sätts på prov.

I den egentliga självbiografins första del, Upptäcktsresan, 1966, skildras Salminens ungdom och uppväxt och läsaren ges samtidigt en ingående folklivsskildring. Sviten fortsatte relativt framgångsrikt med Min amerikanska saga, 1968, där idolen Selma Lagerlöf medvetet efterliknas, I Danmark, 1972 och Världen öppnar sig, 1974. Salminen har också skrivit romanen Spår på jorden, 1961 och några reseböcker från Israel.

Länkar:

Salminen sällskapet
Förlaget Schildt om Sally Salminen

	Källor
Thomas Warburton, Åttio år av finlandssvensk litteratur, Borgå, 1986, Ålandstidningen, 28.02.2009
Louise Segefelt, Sally Salminens liv och författarskap, Specialarbete vid gymnasiets ekonomiska linje, Stockholm
Gyrid Högman, Den åländska kvinnans historia, Mariehamn, 1990