| | |
Valdemar Nyman är från början österbottning men flyttade 1935 till Åland. Under hela sitt författarskap har han hämtat motiv och inspiration från åländsk natur och kultur.
Nyman har hela tiden dragits åt det katolska och trivdes därför som kyrkoherde och så småningom landsprost i Finström där St Mikaelskyrkan fortfarande har drag av den katolska tiden. Många av hans böcker driver en religiös diskussion och han förde ibland fram impopulära åsikter om kyrkliga digniteter som väckte förargelse hos gammallutheraner.
Nyman debuterade relativt sent. Den första boken Som tusen liljor kom 1944 och skildrar 1800-talets Åland. Många av personerna är hämtade ur åländska bytraditioner även om de exakta dragen är fiktiva. Redan i den här första boken diskuterade han ekumeniska och filosofiska frågor och den religiösa diskussionen fortsatte i Sko, sko hästen, 1945. Boken är en självbiografiskt inspirerad studentskildring om den unge prästen Halvar Skog som revolterar mot gammalmodiga traditioner.
Nyman skrev historiska romaner. Han har konstaterat att människor och deras problem förblir desamma men att han “för festens skull helst spelar i historisk kostym”. Till Nymans mästerstycken räknas Broder Kilian, 1947, som är hans mest katolska roman och handlar om en munk på Kökar på 1400-talet och dennes troskamp. I berättelsen är allt besjälat. Också djur, döda ting och fantasifigurer deltar i handlingen. År 1953 utkom Den stora flykten som handlar om Stora ofreden 1714 och den unge prästen Johannes Lilliewahn som förgäves försöker lära sig ödmjukhet och underkastelse. Huvudpersonen är baserad på en åländsk prästvigd lärare som så småningom blev vansinnig, vilket är i stort sett allt man vet om honom.
Margareta Jönsdotter till Bastö, 1950, beskriver tiden strax efter reformationen. Där provar Nyman ett ovanligt stilistiskt grepp. Han skriver i andra person singularis och låter på så vis berättaren separeras från huvudpersonen. Han har också skrivit en tvådelad berättelse om en nordengelsk munk. I Osmund Kåresons ungdom, 1972, och Osmund och Aftonstjärnan, 1974, beskrivs munkens vandring genom Europa. Samtidigt får läsaren också ta del av munkens andliga utveckling från lärjungeskap till självständighet.
Nyman har skrivit ett antal åländska guideböcker om natur och kultur. Han har också givit ut en brevväxling mellan Anni Blomqvist och hennes väninna Hildegard Ostarhild samt många artiklar i tidningar och tidskrifter. Han räknas som Joel Petterssons upptäckare, utgivare och biograf. Nyman har varit en av de mest produktiva skribenterna i prosteriets årsbok Sanct Olof och Ålands kulturstiftelses årsbok Åländsk odling.
I mars 2009 gav Posten på Åland ut ett frimärkshäfte med Valdemar Nyman, Ulla-Lena Lundberg och Anni Blomqvist som motiv. Valdemar Nyman valdes som det tredje motivet genom omröstning.
 | Källor |
|
Johannes Salminen, Levande och död tradition, Borgå, 1963
Nils-Börje Stormbom, Pejlingar, Borgå, 1973
Thomas Warburton, Åttio år av finlandssvensk litteratur, Borgå, 1986
www.posten.ax
|
|
