angle-left Salminen, Sally

Salminen, Sally

1906-1976

Sally Salminen föddes som småbrukardotter i byn Vargata i Vårdö öster om fasta Åland. Hon var åttonde barnet i en skara på tolv syskon. Redan som flicka drömde hon om att bli en stor författarinna och resa ut i världen. Efter folkskolan arbetade hon i kapten Lundqvists skeppshandel i Vargata och senare som hemhjälp i Stockholm. Hon studerade målmedvetet på distans och fortsatte hela livet sin bildningsresa genom att läsa, skriva och resa.

År 1930 emigrerade Salminen till USA tillsammans med sin syster Aili och tog plats som hembiträde i New York. Där ägnade hon sig åt att skriva på fritiden. Till Holger Schildts förlags romantävling 1936 skickade Salminen sitt manuskript Katrina och vann första pris. Det fick stor uppmärksamhet i medierna och skulle få både positiva och negativa konsekvenser i hennes liv. Hon fick frihet att skriva men berömmelsen hade också en baksida.

I Katrina, 1936, beskriver Sally Salminen en österbottnisk kvinna som flyttar till Åland ditlockad av sin mans falska förespeglingar. Hon kämpar och låter sig inte slås ner av de fattiga förhållandena eller den fientliga omgivningen. Katrina berättar om en stolt kvinna som får insikter om samhällets orättvisor mellan fattiga och rika och mellan kvinnor och män. Samtiden läste romanen som en nyckelroman med satiriska porträtt av många mäktiga personer i det åländska samhället. Boken togs emot med blandade känslor på Vårdö där det ansågs att Salminen gått hårt åt de lokala makthavarna.

Katrina blev en succé internationellt och översattes till ett tjugotal språk. Det finns översättningar till danska, engelska, estniska, finska, franska, isländska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, norska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska, spanska, tjeckiska, tyska och ungerska. Juha Hurmes nya översättning till finska kom ut på Teos förlag 2018. Boken filmatiserades 1943 med Gustaf Edgren som regissör och Märta Ekström i rollen som Katrina. Romanen finns att läsa i fulltext på svenska via Litteraturbanken.se. Finska rundradions och televisionens serie Sadan vuoden kirjat uppmärksammade med anledning av Finlands hundraårsjubileum en bok från varje år mellan 1917 och 2017. Romanen Katrina valdes till årets bok för året 1936. Den är en av de skönlitterära klassikerna i Finland.

Positiva omdömen om Sally Salminen har förts fram i spridda sammanhang om kvinnors skapande men en samlad presentation om författarens liv och författarskap har saknats. Ulrika Gustafsson och flera med henne menar att Salminen skrivit så mycket mer än Katrina som förtjänar att lyftas fram. Gustafssons biografi Min ljusa stad - Sally Salminen, livet och litteraturen, 2019, ger en ny, tydligare bild av succéförfattarinnan än vi tidigare sett. Ulrika Gustafsson ser Katrina som början på ett författarskap.

Sally Salminen skrev ytterligare sexton böcker: romaner, självbiografier och reseskildringar. Gustafsson skriver att det är den moderna individen som står i centrum, ibland Sally Salminen själv, sökande, orolig, drömmande och målmedveten. Både könstillhörighet och klasstillhörighet hade hon emot sig. Gustafsson har med hjälp av dagböcker, manuskript, korrespondens, intervjuer och fotografier lyft fram Sally Salminens dramatiska livsberättelse och de delar av hennes författarskap som hittills varit bortglömda.

I sin samtid fick Salminen både positiv och hård kritik. Den negativa kritiken ledde till ett utanförskap för författaren som trots det fortsatte att skriva. Hon förnyade sig redan med sin andra roman Den långa våren, 1939, och bröt sig loss från bilden som folklivsskildrare. Hon övergick från att berätta idylliskt om det förflutna till att skriva en modern roman om samtiden.

I Den långa våren, 1939, har huvudpersonen Mariana stort behov av egen tid, av ensamhet och tystnad men det passar inte in i samhällets förväntningar på hur en kvinna ska vara. Utvecklingsromanen beskriver framgångar och misslyckanden, äktenskap och moderskap, samhällsengagemang och bildning. Salminen låter Mariana ta sitt samhällsansvar, utvecklas och till sist gå en bättre framtid till mötes.

Förutom Katrina har två romaner fått större uppmärksamhet och tagits emot välvilligt av kritikerna. Prins Efflam, 1953, skildrar en by i Frankrike där en flykting som senare visar sig vara en före detta SS-man slår sig ner. Vid havet, 1963, beskriver en ung dansk folkskollärare som också har en gammal illgärning att sona som han till slut blir tvungen att ta itu med. Båda böckerna behandlar etiska problem, främst plikten att handla rätt och hur den sätts på prov.

De fyra romanerna om Lars Laurila är självbiografiska, Lars Laurila, 1943, Nya land, 1945, Små världar, 1949 och Klyftan och stjärnan, 1951. Ulrika Gustafsson beskriver böckerna som ett slags experimentell självbiografi där författaren prövar tanken hur livet kunde ha varit om hon fötts som pojke. Handlingen utspelar sig i Mariehamn, Stockholm och New York.

Berättelsen Barndomens land, 1948, handlar om flickan Ella, Sallys alter ego. Salminen beskriver här sin rika uppväxtmiljö, ett sagans land, genom ett barns ögon.

I självbiografins första del, Upptäcktsresan, 1966, skildras Salminens ungdom och uppväxt. Salminen berättar om klyftan som uppstår mellan den som stannar och den som ger sig av. Den självbiografiska sviten fortsätter med Min amerikanska saga, 1968, I Danmark, 1972 och Världen öppnar sig, 1974.

Tillsammans med sin man, den danske journalisten och konstnären Johannes Dührkop, flyttade Salminen till det ockuperade Danmark 1940. Redan 1938 hade hon tydligt tagit avstånd från nationalsocialismen och hennes böcker svartlistades av Tyskland. Paret var aktiva i motståndsrörelsen och de tog hand om en liten judisk pojke då hans föräldrar tvingades fly till Sverige. Efter kriget gjorde paret många resor tillsammans bland annat i Frankrike och Israel. Salminen skrev flera reseskildringar. I Danmark bodde hon fram till sin död 1976.

Sök

Språk

sv-se en-gb